Skip to content

Försvunnen

juli 5, 2011

Idag försvann Nico i affären. Jag letade och ropade men han var borta. Jag tänkte ” 10 min till sen ringer jag Martin och sen polisen ”, panik!
Sen kröp han fram bakom bananerna och skrattade, ” – vill leka mer ” och så sprang han iväg för att gömma sig igen. För första gången någonsin sprang jag efter och tvingade honom att hålla i vagnen resten av handlingen.

Ikväll har jag letat efter koppel för barn, men ett vanligt hund-sele borde väl funka?


Ikväll kom Bengen och Liv förbi och vi tog en promenad. Huvudvärken som kom i samband med Nicos försvinnande släppte och nu är jag människa igen.


Imorgon blir det utflykt till torpet och förhoppningsvis fiske på kvällen, hoppas hoppas att Nico håller sig i skinnet liiite mer än idag annars kommer jag vara ett nervvrak innan helgen…..
Det där med sele / koppel var ett skämt, det hoppas jag att ni förstod?!

– Posted using BlogPress from my iPhone

8 kommentarer leave one →
  1. Annelie permalink
    juli 6, 2011 9:05 e m

    Elian springer alltid iväg i affärerna numera,det är jättejobbigt dels för att jag är högravid doch inte hinner med för han är snabb som vinden..sen är det ju faktiskt så som du skriver att man bli av med dem på riktigt…han tycker det är svinkul..men jag är inte så road som sagt…vi talar med honom om det att han måste stanna hos oss i affären osv…han fattar precis..men efter en stund har han glömt..eller struntar i det och springer igen..då får han sitta i vagnen med bälte, det känns bajs att spänna fast honom, men han lugnar sig och dessutom är det ohållbart att ha han iväg löpandes överallt…jag undrar hur det ska gå när bebisen kommer och vi ska gå ut..jag får ha den i sjalen hela tiden, för jag kan inte springa med vagnen efter eli i hela stan, när han får sina spring/rymningsryck. Nico verkar så lugn på dina beskrivningar i bloggen…ja han verkar verkligen vara elians totala motsats🙂 kram

    • juli 7, 2011 6:29 e m

      Åh ja, jobbigt att jaga nån höggravid! Guud, det är ju inte alls långt kvar nu!!🙂 Så roligt!
      Nä, inget vidare att behöva spänna fast, jag brukar hota Nico med att binda fast honom i Ossians vagn ifall han springer iväg, vet inte om det anses pedagogiskt direkt… Men det är fruktansvärt när han försvinner, tusen tankar hinner susa igenom skallen och pulsen slår stenhårt! Det är svårt att tänka ” rätt ” i såna lägen….
      Nico är otroligt lugn, ibland. Idag har vi varit på stranden och han vek inte från min sida en enda gång, satt mest med oss och sjöng och pratade. Men vissa dagar så är han raka motsatsen och gör ingenting som han ska. Kastar saker, klipper sönder gardiner, dukar, kläder etc etc Ett mellanläge hade varit helt ok🙂
      Undrar hur bebisen som guppar runt i din mage kommer vara? Visst är det spännande? Ossian är Nicos raka motsats som bebis, undrar om han lugnar sig eller om han fortsätter så…..🙂
      KRAAM!

  2. Annelie permalink
    juli 6, 2011 9:06 e m

    man kan bli av med dem…ska det stå…massa skrivfel som vanligt🙂

    • juli 7, 2011 6:30 e m

      hihihi, det visar bara att du låter orden flöda. härligt!

  3. Annelie permalink
    juli 8, 2011 7:53 f m

    det låter i alla fall mycket lugnare med några sådana dagar med kastande av saker och rymmningsförsök…än varje dag🙂 visst funderar man på den andra lilla i magen..men inte lika mycket alls som under första graviditeten..jag undrar hur hon (tror dom ju) ser ut..vad sjutton ska hon heta…osv…spännande att se de olika personligheterna växa fram..som du beskriver med Nico och Ossian..funderar en del på hur elian ska ta det att bli storebror…han är lite mammasjuk..och ska helst sova nära mig och ha handen på mitt bröst när han somnar och somnar om..men har för mig att nico hade lite samma grejer om jag minns rätt och det löste väl sig helt naturligt har jag för mig du sagt.🙂

    • juli 8, 2011 8:43 f m

      Har ni inga namn alls klara?? SÅ spännande verkligen.

      Nico var jätte mammig, vi hade ju levt i symbios i 2 år och 3 månader, första gången vi sov ifrån varandra var när Ossian föddes. De första nätterna så sov vi alla tre i en säng, sen valde Nico själv att gå och lägga sig i hans säng, Ossian grät ganska mycket i början och Nico började hänga mer och mer med Martin istället, hans eget val. Övergången gick bättre än förväntat, och jag kan inte ge några andra råd än att ta det som det kommer och välj era strider. Det är mycket som har ändrats gällande regler här hemma sen Ossian föddes🙂

  4. juli 8, 2011 7:10 e m

    jag ska ta dina råd till mig..låter klokt…vi får helt enkelt se hur det blir..nej vi har inte några namn direkt..jag gillar Hedda, men det är taget av en bekant nyligen…sen gillar seba Anahi men jag kan inte bestämma mig om jag gillar det eller inte…jag har några funderingar till men inget säkert..hade varit kul med ett finskt namn eftersom jag är halvfinne..men de flesta namnen är fula hahhaha:)

    • juli 10, 2011 9:13 e m

      hedda är otroligt fint!! Ja, vad finns det för fiska fina namn, svårt men det finns nog en hel del även om jag inte kan komma på nåt nu…. 🙂 Anahi, har aldrig hört, var kommer det från? Det är ett sånt namn man måste känna efter en stund för att skaffa sig en uppfattning , återkommer med det🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: