Skip to content

Katt eller inte katt? Det är frågan….

juli 15, 2011

Och jag behöver hjälp nu!
Fördelar och nackdelar, snälla!?

Den här lilla vill nämligen ha ett hem och jag velar som sjutton…


– Posted using BlogPress from my iPhone

14 kommentarer leave one →
  1. juli 15, 2011 8:55 e m

    Svårt! Den är helt bedårande, älskar verkligen de vitsvarta! Men från en som har två katter och tre små barn så skulle jag avstå. De kräver ju en hel del, kostar en del i form av mat, försäkring och ev veterinärvård, man blir låst och måste ordna kattvakt när man åker bort (vilket inte alltid är helt enkelt) men framför allt så är de ytterligare någon att lägga till det dåliga samvetet över individer man inte riktigt hinner med. Sorry, jag är tråkig men om jag inte hade haft mina så hade jag väntat till barnen är större, fem sex år eller äldre. Kram

    • juli 15, 2011 10:13 e m

      Det är jättebra att du är ” tråkig ”, jag behöver höra det här för det är lätt att bara se det gulliga och mysiga. Herregud, vem kan egentligen säga nej till en kattunge?? Jag behöver komme ner på jorden och höra från någon som vet och har koll! Hoppas att vi kan ses snart och prata mer! ” Fiska ” nån kväll ? ( innan ni åker! ) kram!!

  2. Annelie K permalink
    juli 15, 2011 9:37 e m

    Katter är lätt ”husdjur” tycker jag..och har den inget hem hade jag haft svårt att inte säga JA..vad ska hända med den annars..det som är viktigt är attt den får vara ute också…tycker det är fel att ha djur instängda..min syrra hade 2 katter bara inne i lägenhet och dom blev galna efter ett tag..kissade på allt och verkade helt psykisktinstabila..stackarna…vi skulle inte kunna ha katt nu, för Elian är inte ”snäll” mot smådjur..han har kommit in i någon period då han bara vill jaga,knipa och dra i dem..hade bara varit en stress och passa katten från honom..fast vi försöker lära honom att klappa fint..som han faktiskt tidigare kunnat då han bodde 6,5 månad med 2 stora schäfferhundar i Uruguay så förvandlades han till en jagande knipande buse när han delade hus med min morsas hund i 3 månader och dessa tre månadersträning gjorde ingen nytta..hans överentusiasm och för hårda handtag består…Vet fler kompisar som säger att 2 års åldern har lite dessa tendenser med djur..men nico är ju 3 år och ni har säkert testat hur han är med smådjur i närheten innan. lycka till och kram till er alla.

    • juli 15, 2011 10:01 e m

      Ja, om ingen annan vill ha katten och det blir tal om avlivning så finns det ju inga alternativ, då flyttar den hit direkt! Och vi bor ju bra, den kommer kunna gå ut och in, vi tänker i så fall göra en kattlucka på vår altandörr, och bakom huset har vi skog och inga väldigt trafikerade vägar i närheten. Nico har väldig repekt för djur, han litar inte riktigt på dem och är ganska skeptisk, frågan är ju hur han blir när han blir varm i kläderna, om han fortfarande behandlar katten med respekt. Jag ser ju hur han blir med Ossian när han pussar och kramar honom, ibland blir han helt till sig och kramar jättehårt för han tycker att det är så mysigt, Ossian brukar mest skratta lite chockat ( stackarn ) men jag märker ju att det är på tok för hårt. Kommer jag ha tid att ha koll på både katten och Ossian så att inte Nico blir för hårdhänt mot dem
      ?
      Vad har din mamma för hund? Det är aldrig nån hund som skällt eller bitit Elian då när han har tagit i för hårt? I så fall är det ju väldigt snälla hundar🙂
      Jag växte upp med så mycket djur omkring mig, och tycker att det är viktigt för barn att göra det. Samtidigt så är det ju svårt att hinna med allt nu… Åhhhh det är så svårt! Jag vill verkligen!
      KRAM!

  3. Sandra permalink
    juli 16, 2011 6:07 f m

    Jättesvårt… Jag är nog lite inne på Maries linje faktiskt. Små barn och katter är ingen höjdarkombo alla gånger. Om jag skulle skaffa katt (har ju haft flera, men B är ju superallergisk) skulle jag nog faktiskt ta över en vuxen katt som man vet är barnvänlig, finns ju så många som behöver ett hem. Vår katt gillade inte alls barn och det var hemskt att ta bort henne pga det… Sen tror jag inte att du hinner ha full koll på katten hela tiden, små barn är ju oberäkneliga. Jag skulle nog vänta tills barnen blev lite större. Oj vad pladdrigt det blev🙂

    • juli 16, 2011 9:17 e m

      Ja, jag har inte så bra koll på katter men jag har alltid hört att om man tar en kattunge när man har små barn så vänjer den sig vid barnen, men man kan kanske inte anpassa en katt…känns svårare än hund….

  4. juli 16, 2011 9:58 f m

    jätteminus Milita är superallergisk

    • juli 16, 2011 9:17 e m

      E ru? Jaha, då kanske vi får skippa en katt då…..

  5. Sandra permalink
    juli 16, 2011 10:35 f m

    Hmm.. Vi hade katt när jag var i treårsåldern. Ett kort tag – jag kunde inte hantera katten och katten kunde inte hantera mig. Och då bodde vi i hus och katten var ute. Det blev riktigt jobbigt för mina föräldrar som var tvungna att ta bort katten eftersom ingen vill ha en halvvuxen katt.. Så OM jag skulle kunna ha katt skulle jag vänta tills barnen är större, säg i skolåldern.

    • juli 16, 2011 9:18 e m

      Vad hemskt att behöva avliva!! Undrar hur många katter som avlivas pga av att de inte går ihop med barnen, det är ju fruktansvärt!!!!

  6. juli 16, 2011 12:14 e m

    Jag har växt upp med olika djur, alltid haft katter tills för något år sedan då de blev för gamla, jag vill ha nu med men det är något som stoppat mig och jag känner igen det Marie skriver plus att jag orkar bara inte oroa mig för en katt som blir sjuk och måste till veterinär då och då, kanske samtidigt som barnen är sjuka, nej jag har inte tiden och energin just nu. Sedan skulle jag nog inte skaffa bara en katt, jag vill kunna vara borta utan att tänka på att djuret är ensamt. Mina två (samma som du måste ha träffat för herrans massa år sedan förresten) följde med till malmö och blev innekatter och hann leva under Ns första år och då funkade det i alla fall jättebra med barn och djur, men de var ju inga busiga små kattungar då heller. Men tänk nu får du ännu mer negativ bild.., det ryker kanske en del lampor till av en katt, samtidigt som såna där små kan rivas en del, samtidigt som Ossian kommer få munnen och händerna fulla av katthår, samtidigt kommer de att kräkas ibland med, kanske på nytvättade mattan eller i barnens säng, och innan du hinner kastrera dem så kommer några skor vara nerkissade, gardinerna med kanske. Kanske hinner man inte gosa med katten så den blir arg och bitsk, i alla fall inte ens sån där mysig spinnande katt som vill ligga ens knä. Just det, går den ut kan den släpa hem döda möss och fåglar med, som present. Ahaa…detta hade jag själv glömt bort tills jag skrev det, särskilt när de var kattungar hände det mycket, egentligen skulle man ha en gammal klok katt som man redan vet är snäll när man har småbarn. Fast jag vill ha en nu ändå för de är för söta och goa😉 Ett tips, var kattvakt åt nån någon vecka eller två först?!

    • juli 16, 2011 9:21 e m

      Vet du min första tanke när jag läste det du skrev? ” mitt garn ” !!!! Tänk om katten skulle kissa eller riva i mitt garn, hemskt!

      Har ett minne av dina katter, du hade dem i kollektivet va?

      Det där med att de drar in döda djur är ju ganska äckligt faktiskt, jag som inte ens klarar av att se en snigel utan att hyperventilera, tänk om katten skulle dra in sniglar här, eller äta dem…åh fy… hmmm, ja. Inte en enda positiv kommentar ang att skaffa katt, hur ska jag tolka det?😉

      • juli 16, 2011 10:35 e m

        haha, ja de positiva är ju så lätta att se, det är mysigt och sött med en spinnande hårboll och de håller en sällskap om man inte kan sova på natten eller möter en i dörren när man kommer hem. Tror det är bra för barn med djur även allergiskt då med tydligen, men särskilt bra tror jag det är att ha en kompis som är trogen, och bra empati stärkare eller vad man skall kalla det. Även den svåra biten att de dör tror jag är ”bra”, jag känner i alla fall att den sorgen av förlorade husdjur har hjälpt mig inför andra dödsfall, inte minskat sorgen men man lär sig att det händer ”så är livet” även om det inte känns så då.. Jag väntar nog på att mina barn skall vilja ha djur..då blir det djur, måste vara speciellt att få det när man önskat sig det tänker jag.

  7. juli 25, 2011 9:48 e m

    Jag tycker att ni ska vänta med katt faktiskt, till barna blir äldre. Eller att ni adopterar en äldre katt. De små kattungarna behöver sååå mycket uppmärksamhet och är ömtåliga småttingar. (ja har haft 16 st hehe).
    Fördelar med katt: bra för barn att lära sig hantera. MEN, det finns många djur omkring er och man kan vänta.
    Nackdelar: det kostar mer än vad man tror. Försäkring (ca 60-70 kr/mån), obligatoriska vetrinärbesök en gång/år = svindyrt. Mat kostar, kattlådan ska rensas varje dag + att barn ofta gillar att rota i den (kattpiss = giftigt). Kattvakt om man reser bort (man har svårt att ta med sig katten när man åker iväg). Sorry för å negga men det är mer ansvar med en katt än vad man tror.
    Men dom är för jävla underbara djur!! jag kan inte tänka mitt liv utan katt nu och Signe är kanonbra med Liv!
    PUSS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: