Skip to content

Livet

oktober 8, 2011

Jag ser på mina barn och tänker att tiden går så fort, tiden?? Är ” tiden ” ett försvarsord som skapar distans till det faktum att det är LIVET som går så fort!

Är det hösten och att allt runt oss dör eller går i ide som gör att jag tänker såhär nu, jag är helt uppfylld av excistensiell ångest och den är värre nu än vad den brukar vara.

”Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.” // Karin Boye

Jag tänker för mycket. De senaste dagarna har jag varit med mina små och bara ordnat här hemma och Martin har bara repat och spelat in, då blir jag så. Skönt på ett sätt, jobbigt på ett annat. Det är nu som jag blir mest kreativ och får mest idéer. Men ångest är jobbigt, även om det är ångest light.

Imorgon ska jag självmedicinera genom att shoppa tyg, garn och vinterkläder 🙂

Och så ska jag sluta fundera på ” när allt började och vad som i så fall fanns innan det, och vad oändligt faktiskt innebär och min roll i det ”….. Nä nu räcker det, tacka vet jag Ellos-appen i såna här situationer….

– Posted using BlogPress from my iPhone

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: